'Grattis'

---

Precis som jag sa till Sandra så håller alla, i alla fall Sophie, på att vakna. Nu är hon på lite bättre humör och frågar glatt vem jag pratade med.

''Sandra.'' säger jag och tar upp min mobil för att kolla på smset som nyss trillade in.

'Hej Paul, vad görs? <3'

'Sitter i bussen med Sophie, själv? ;) <3'

''Vem är det?'' frågar Sophie nyfiket.

''Adam.'' svarar jag enkelt.

''Aww, lovebirds.'' retas hon lågt och jag svarar med att le lite.

'Är med Tom <3'

''Vad skriver han?'' undrar hon nyfiket.

''Att han är med Tom.'' mumlar jag, mer koncentrerad på att svara.

'Ugh, alla sov för bara några minuter sen -.- <3'

'Bara för att du är morgonpigg... <3'

'Inte mitt fel! <3'

'Jo! <3'

'Ha ha <3'

'Tom hälsar! <3'

''Vem är Tom?'' frågar Sophie.

''Hans kompis.''

''Just det... Är han snygg?''

''Alltså, ja. Typ.'' svarar jag efter att ha tänkt till lite. ''Du får väl träffa honom och skapa dig en egen uppfattning.''

'Sophie frågade nyss om han var snygg ;) <3'

'Och du svarade? ;) <3'

'Att hon får träffa honom och se själv ;) <3'

'Ska vi boka bord åt de någonstans? ;) <3'

''Du skulle bara våga!'' tjuter Sophie.

''Om jag gör!'' svarar jag och börjar trycka in ett svar. ''Ska jag trycka på skicka?'' retas jag.

''Nej!'' utbrister hon och kastar sig över mig för att ta den från mig men lyckas, istället för att ta bort det, att skicka det.

'Ja! :D <3 / Sophie'

''Paulina jag ska döda dig!'' skriker Sophie ursinnigt medan jag fullkomligt bryter ihop av skratt.

''Vad händer?'' frågar Emma nyvaket från raden på andra sidan men börjar snabbt skratta åt scenen som utspelar sig framför hennes ögon.

Jag hänger utanför sätet, halvt hopvikt av skratt, och Sophie sitter, helt röd i ansiktet av ilska och förödmjukelse, och kittlar mig.

''Okej, det räcker.'' tjuter jag när jag inte står ut längre. ''Jag ringer honom och förklarar!''

''Hej!'' svarar Adam när det bara har gått någon enstaka signal. ''Menade hon det?'' frågar han sedan och syftar tillbaka till smset som Sophie råkade skicka.

''Ja, det är klart!'' svarar jag och får ett nyp i sidan av Sophie. ''Okej, det gjorde hon inte.'' skrattar jag.

''Nu hänger jag inte med alls...'' säger Adam förvirrat.

''Jag skickade smset.'' förklarar jag. ''Fast Sophie vill gärna träffa honom!''

''Bra, för jag visade det för Tom, och han var med på det. Det skulle vara hemskt om det inte var sant!'' svarar Adam och jag känner genast ett styng av dåligt samvete.

''Okej, men vi hörs?'' säger jag som en fråga.

''Absolut!'' svarar han och vi säger hejdå lite snabbt.

''Du har visst en dejt ändå.'' konstaterar jag, vänd mot Sophie.

''Men, va?'' utbrister hon.

''Adam hade visat det för Tom, och han hade sagt att han också ville det...'' säger jag.

''Huh?''

''Men ni får säkert jättetrevligt!'' skyndar jag mig att säga. ''Han är väldigt rolig och är faktiskt ganska snygg.''

''Har du någon bild?'' frågar hon och jag andas lättat ut.

''Nej, men det är då man tar hjälp av facebook.'' ler jag.

''Okej, han var ändå snygg. Jag antar att det borde fungera.'' säger hon efter att ha studerat bilden i någon minut.

''Kan någon förklara vad som hänt?'' frågar Emma, som fortfarande inte fattar något.

''Jag och Adam har fixat en dejt åt Sophie med Tom.'' svarar jag. ''Och Sophie råkade skicka en grej som inte skulle skickas och hon fick ett litet utbrott.''

''Tom?'' frågar Emma. ''Just det! Han den jättesnygga killen som tränar hockey med Adam?''

''Hockey?'' upprepar Sophie nöjt. ''Det kan nog bli kul.''

''Vad pratar ni om?'' frågar Harry, som sitter bredvid Emma.

''Oh, bara...'' börjar jag säga, men får en benig armbåge i sidan av Sophie.

''Ingenting.'' avslutar hon.

Harry ser inte riktigt ut att tro henne, men han lämnar ämnet med en axelryckning, något Louis inte hade någon större lust att göra.

''Det lät inte som ingenting.'' säger han fundersamt.

''Det kanske det inte var, men det var privat.'' svarar Sophie och rodnar.

''Paulina fixade en dejt till Sophie.'' säger Emma och får Sophie att sucka och lägga huvudet i händerna.

''Grattis.'' säger Liam, utan att låta det minsta retsam.

''Ja, grattis!'' stämmer Niall in.

''Så, vem är den lyckliga?'' frågar Louis nyfiket.

''Han heter Tom. Han är min vän.'' säger jag och får de att nicka förstående.

''Är vi där snart?'' fågar Zayn, han verkar lite otålig över att få komma ut och röra på sig.

''Lugna ner dig, det är minst en och en halv timme kvar.'' säger jag. ''Vi har inte ens åkt förbi Jönköping än.''

---

Vill du läsa novellen med engelska dialoger? Klicka här!