Kapitel 76

'Fint klädval förresten'


Ett par veckor senare är det dags för mig att resa igen, men inte till Stockholm denna gång. Jag och Ellinor ska fara till Sundsvall, för den fjärde, och sista, deltävlingen i Melodifestivalen. Molly ska tävla och är så nervös att jag inte kan sitta still. Ellinor försöker sova, men jag ålar mig för mycket för att hon ska kunna slappna av.

Till slut är vi i alla fall framme och möts av Nora. Molly har repetition när vi kommer, så efter att ha fått Ellinor att bära upp min väska på vårt rum följer jag efter Nora till scenen. Riktigt lika stort som i Globen, där Justin uppträdde, är det inte, men ändå stort nog för att jag ska få svindel av att bara se det. Om man sedan inkluderar tanken på hur många människor som tittar på tv:n också så blir det för mycket att tänka på. Jag försöker skaka av mig den tanken genom att skaka på hela kroppen, och det är något ni inte borde testa hemma av två anledningar. Ett, det fungerar ej och, två, du ser helt knäpp ut.

''Paulina!'' ropar Molly, och jag snurrar runt för att se var hon är. Det visar sig att hon står mitt på scenen, och gapskrattar åt mig. ''Är det så svårt att se mig?''

''Tyst.'' fnyser jag. ''Fint klädval förresten.''

''Tack, är ganska stolt över det.'' flinar hon och tittar ner på sig själv. Hon har på sig en stor tjocktröja, mysbyxor och klackskor. Det ser jättehemskt ut, inte bara på grund av mysbyxorna, att ha klackskor till de gör det bara ännu värre.

''Jag hoppas du har andra scenkläder.'' säger jag skeptiskt och gör en äcklad min.

''Kanske, men de är inte lika sköna.''

Jag skrattar lite och sätter mig sedan ner framför scenen, i en av stolarna på läktaren. Molly sätter igång att öva igen, och jag måste säga att det är en konstig känsla. Inte bara att alla snart kommer se min låt framträdas, utan att bara se någon stå och sjunga min låt. Det är den första låt jag skrivit med ett syfte, alla andra låtar har jag skrivit för att det är kul att skriva, men denna är liksom skräddarsydd till Molly. Trots att låten verkligen passar henne och hennes röst så kan jag ännu inte börja hoppas på något. Att ens ha kommit med i startfältet gör mig nervös.

Efter att Molly sjungit ett par gånger är hennes tid på scenen slut och vi går tillsammans till hennes loge. Det är därinne jag, Ellinor och Nora kommer befinna oss under tävlingen nästkommande dag. Det är större än jag förväntade mig, med tanke på hur många som är här trodde jag att det skulle vara trångt. I och för sig så är det bara jag och Molly där, men det finns gott om plats för de andra också.

Morgonen efter träffas vi vid matsalen klockan nio, för att äta frukost. Helt ärligt så var jag uppe tidigare och sprang, och åt lite frukost innan duschen, men något av det bästa som finns är att äta två frukostar på en dag. Under tiden vi äter berättar Nora vad vi har planerat idag, och till min stora förvåning ska jag vara med på en av Mollys intervjuer. Jag har ingen aning om vad jag ska göra där, men det blir säkert bra.

''Och du, Paulina, har en intervju inbokad klockan kvart över tre.'' tillägger Ellinor, och jag är nära på att spotta ut mackbiten jag har i munnen.

''Och du har inte berättat detta för mig tidigare för att?'' frågar jag, kanske lite anklagande.

''Vi kom överens om det när du somnat igår, och jag ville inte väcka dig. Den är till SVT play.'' säger hon, och får onda ögat av mig.

''Så de kommer filma mig?'' frågar jag, och börjar nästan hyperventilera.

''Det kommer gå bra.'' försöker Molly säga, lugnande. Det fungerar inte.

Efter att jag har vant mig något vid tanken på att jag ska på en intervju, själv, splittrar vi på oss. Nora och Ellinor ska tydligen kolla att allt är klart, medan jag och Molly går till de som ska fixa i ordning oss. Tydligen får vi inte göra sådant själva, utan det ska göras av proffs. Hon som fixar mitt smink babblar på, och efter en minut är jag helt säker på att hon delvis får betalt för att göra reklam för det sminket hon kletar på mitt ansikte. Jag brukar inte ha något emot smink, men det känns som att jag får en extra centimeter hud.

När jag öppnar ögonen drar jag snabbt efter andan. Det ser hemskt ut. Jag ser i spegeln hur Molly kollar åt mitt håll och snabbt spärrar upp ögonen innan hon börjar gapskratta. Även de som fixar henne sneglar åt mitt håll, och jag ser hur en av de två drar sig undan. En minut senare kommer en kvinna i full fart mot oss, och även hon reagerar med att spärra upp ögonen.

Minns ni det jag sa innan om en extra centimeter? Det visar sig att det stämmer, och det syns. Mina ögon har en gigantisk sotning, fast i brunt, ända upp till ögonbrynen. Läpparna är lila, inte ljus-lila, utan extremt lila. Det ser ut som att mina läppar förfrusit. Utöver det har jag en kraftig rouge, som även den är lila, långa lösögonfransar och ett puder som gör att jag ser ut som en snögubbe. Trots att jag ser helt galen ut kan jag inte låta bli att plocka fram min mobil för att ta en bild på mig själv.

Molly kommer fram till mig, även fast hon knappt kan gå på grund av allt skratt. Hon som sminkade mig har blivit utdragen av kvinnan som den som sminkade Molly hämtade, och jag hör höga röster på andra sidan dörren.

''Miss Wegelius, jag är så hemskt ledsen.'' säger kvinnan, när hon kommit tillbaka in i rummet. ''Det visade sig att hon jobbar med något annat här, och bara gjorde detta för att skoja. Men du kan vara lugn, vi avskedade henne, här kan man inte bara tro att man kan göra som man vill. Såklart ska du inte se ut såhär, vi kommer börja om från början med dig, och du kommer få ha åsikter. Du kommer även få med dig alla produkter som används för att göra din sminkning hem. Vi ber så hemskt mycket om ursäkt.''

''Men det behövs inte. Det var faktiskt lite kul.'' säger jag med ett stort leende, och får ett stelt leende tillbaka.

Kvinnan, som inte ens presenterat sig, försvinner ganska snart och låter de båda tjejerna som sminkat Molly fixa mig. Denna gång är jag mer delaktig, och får svara på frågor om allt möjligt samtidigt som de håller på med sin magi. Alice, en kort blondin, arbetar med mitt hår under tiden som Vanessa, en ännu kortare rödhårig tjej, sminkar mig. Mitt hår lockas först till stora, mjuka lockar, sen börjar Alice göra två små flätor, som börjar på hjässan och går i en böj ner mot pannan innan det böjs ännu mer tillbaka och till slut formar ett hjärta. Allt hår är inte med i flätorna, utan det mesta hänger i sina lockar över axlarna. Min sminkning blir, denna gång, neutral. Tydligen så syns sminket mindre när man är på tv, så om jag bara har min vanliga mängd smink skulle jag se helt osminkad ut, på ett dåligt sätt. Därför blir det mer än jag är van vid, men det ser enhetligt ut och jag litar på de när de säger att det kommer se väldigt neutralt ut.


Förlåt för dålig uppdatering, men livet kom emellan.

 




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback