Kapitel 41

'Som Bieber'


Det har nu gått drygt två veckor sedan jag träffade Adam och Tom för första gången. Veckorna har flutit på, läxor hit och träningar dit och kompisar mellan det. Tempot är ganska högt och jag får pussla en del för att hinna med allt, men hellre det än att aldrig ha något att göra. Idag är det onsdag och jag har precis slutat skolan, efter ett snabbt stopp hemma sätter jag mig på bussen och åker in till Adam och Toms skola. Vi har blivit riktigt bra kompisar under de två onsdagar jag har hjälp de med matten, dessutom har de förbättrats en hel del. När jag kommer fram väntar jag på busshållplatsen som vanligt, och efter bara någon minut kommer de ut från skolbyggnaden och går mot mig. Jag hälsar på de med varsin kram och sen tar vi första bästa buss mot Toms hus.

''Kan jag låna din dator?'' frågar jag när vi ska börja, efter att ha ätit lite.

''Visst, vilken av de?'' svarar han, jag måste ha sett ganska oförstående ut eftersom han fortsätter. ''Alltså den bärbara eller den stationära?''

''Jaha, bara den har skype så är jag nöjd.'' säger jag och han plockar fram den bärbara för att sedan starta den och ställa ner den framför mig. Vant loggar jag in på skype och när jag gjort det skjuter jag den åt sidan lite för att hjälpa de.

''Varför ska du ha skype? Duger inte vårat sällskap?'' undrar Tom och spelar sur.

''En kompis från USA ska ringa, han är ganska upptagen så...'' svarar jag.

''Vad heter hon då?'' frågar Tom nyfiket.

''Han faktiskt. Justin.'' säger jag och ler åt hans min.

''Som Bieber.'' säger Tom då och ler konstigt.

''Exakt, hur visste du det?'' säger jag chockat.

''Veta vad?'' frågar Adam, som inte hängt med i samtalet.

''Att Bieber heter Justin.'' svarar Tom och Adam himlar med ögonen.

''Men nehe?'' svarar han drygt.

''Men joho.'' svarar Tom minst lika drygt och så fortsätter de låtsas bråka i någon minut innan Justin ringer på skype och jag beordrar de att vara tysta och jobba.

''Hej!'' utbrister jag och vinkar efter att jag har svarat.

''Hej!'' svarar han och gör någon sorts hälsnings-tjosan.

''Vad håller du på med?'' frågar jag och skrattar.

''Väntar i min loge.'' säger han som om jag vore dum i huvudet.

''Jag menar det.'' säger jag och visar ungefär hur han gjorde när han hälsade.

''Oh, det. Jag har ingen aning.''

''Du är så...'' börjar jag men kommer inte på någon fortsättning så jag avslutar med att skaka på huvudet. Det får Adam och Tom, som visst hade lyssnat, att börja skratta.

''Vem är det?'' frågar Justin och ser både förvånad och förvirrad ut.

''Två av mina vänner.'' svarar jag och vinkar åt Adam och Tom att komma. ''Det här är Adam och det här är Tom, killar, detta är Justin.'' presenterar jag.

''Trevligt att träffas.'' säger Justin och ler. ''Eller, yeah. Ses...'' rättar han sedan sig själv.

''Jag säger desamma.'' svarar Tom och Adam i mun på varandra, de är som tvillingar ibland.

''Allvarligt, ni behöver jobba.'' säger jag och puttar iväg de efter att vi pratat en stund.

''Jobba med vad?'' undrar Justin.

''Jag är typ deras personliga lärare just nu. De är inte så bra på matte.'' svarar jag.

''Jag förstår.'' är allt Justin hinner säga innan Scooter kommer in i rummet.

''Justin, du behöver gå till ditt soundcheck nu.'' säger han. ''Oh, hej Pauli. Hur mår du?''

''Hej, alldeles underbart. Du?'' svarar jag.

''Samma, har du några nya sånger?'' undrar han.

''Kanske...'' ler jag innan vi säger hejdå och lägger på.

''Så det var verkligen Bieber.'' säger Tom lite nyfiket när jag ställt undan datorn.

''Japp.'' svarar jag enkelt. ''Hur går det?'' frågar jag sedan och tittar ner på deras papper.

''Uhm, jag fattar inte.'' säger båda, i mun på varandra igen. Jag skakar skrattandes på huvudet och hjälper de sedan.

''Hur känner du honom?'' frågar Adam efter att han gjort klart uppgiften.

''Vi träffades i USA och började umgås.'' svarar jag enkelt.

''Är det något mellan er?'' undrar Tom och vickar på ögonbrynen.

''Seriöst? Han är tre år äldre än mig!'' utbrister jag och rynkar på näsan.

''Spelar det någon roll?'' frågar Adam.

''Såklart, det skulle vara som att dejta min storebror.''

De fortsätter med att ställa massa frågor i någon timme och jag svarar på alla, det slutar med att de kan ungefär hela mitt liv sen i somras. Till min lättnad verkar de inte bry sig om att jag är bästa vän med en kändis, det är väldigt skönt att veta.

När jag kommer hem väntar två stora brev på mig. Jag öppnar det ena och flämtar till, där i ligger 'Frida'-tidningen med Justins intervju och en lapp.

'Hej Paulina!

Jag tog mig friheten att leta upp din adress och skicka hem tidningen till dig eftersom du faktiskt är med i den. Den kommer finnas i butik på fredag och kommer skickas hem till alla prenumeranter imorgon, torsdag. Hoppas du blir nöjd, och Justin också.

Med vänliga hälsningar Lisa'

Vad gulligt, tänker jag och slår upp tidningen för att läsa reportaget. Det är väldigt bra skrivet och jag kan tänka mig att alla Justins fans kommer känna att de är med under intervjun, visserligen var jag med, men den känns realistisk. (Jag kom inte på något bättre ord, sluta skratta!) Stycket där jag är med visar sig vara i slutet, och jag läser ännu mer nyfiket än innan.

'Med på intervjun var också Paulina Wegelius som Justin beskriver som låtskrivare, bästa vän och personen som förstörde hans frisyr tidigare under dagen.

-Hon är en fantastisk låtskrivare, ni kommer få höra mer av henne, sa Justin på sin konsert i lördags kväll. Där spelade han, förutom alla hans hits, en ny låt som Paulina skrivit.


Vill du läsa novellen med engelska dialoger? Klicka här!

 




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback