'Definiera känd'

---

Morgonen efter vaknar jag ännu tidigare än vanligt, klockan är inte mer än halv sex och trots det är det omöjligt att somna om. Suckandes går jag upp ur sängen och drar på mig mina träningskläder, aldrig kan jag sova ens lite länge.

Jag hittar inte så bra i Stockholm, vilket innebär att när jag tycker att jag borde vända så vet jag inte var jag är. Enligt mig kunde jag lika gärna ha varit i Göteborg som Stockholm, de städerna ser seriöst likadana ut. Det är egentligen ett under att jag ens hittar till skolan. Som tur var så är det en onsdag, och ingen röd dag, så vissa människor är faktiskt uppe. Jag joggar fram till närmsta person för att fråga om vägen, det är en medelålders kvinna, men hon bara ignorerar mig och stressar vidare. Likadant gör de nästa tre personerna, så jag bestämmer mig för att fråga i någon affär. Den enda öppna verkar vara ett bageri, så jag öppnar försiktigt dörren och kikar in. Det är nästan helt tomt där inne, i ett hörn sitter någon med tjock vinterjacka virad omkring sig och bakom kassan står en väldigt uttråkad, tonårig servitris.

''Hej.'' ler jag och får henne att hoppa högt, troligtvis för att det inte brukar komma in så många kunder vid denna tiden på dygnet.

''Hej.'' svarar hon, med en äkta stockholmsk dialekt. ''Vad vill du ha?''

''Uhm, jag tänkte bara fråga efter vägen.'' säger jag snabbt. ''Vet du hur man kommer till hotell Rica?''

''Visst.'' ler hon och försöker förklara vägen. När hon ser att jag inte hänger med alls bland alla gatnamn plockar hon fram ett vitt papper och börjar rita en karta. ''Det är väl ungefär fem kilometer dit.'' avslutar hon.

''Tack så jättemycket.'' utbrister jag, det där skulle jag aldrig hittat utan hennes hjälp. ''Förresten, de där mackorna ser riktigt goda ut. Jag tror jag ska ha ett par med mig ändå.''

Hon lyser upp och plockar raskt ner två mackor, två bullar och två drickor i en påse. Jag betalar och är precis på väg ut genom dörren när hon ropar på mig.

''Du liknar någon väldigt mycket.'' säger hon glatt. ''Jag kan inte komma på vem, men finns det någon som människor brukar säga att du liknar?''

''Du menar förutom min uppenbara likhet med Megan Fox?'' skojar jag och får henne att skratta.

''Exakt, jag är helt säker på att jag sett dig någonstans.'' säger hon sedan. ''Eller vänta, är du känd?''

''Definiera känd.'' skrattar jag. ''En del människor vet vem jag är.''

''Åh, vad coolt. Vet jag vem du är?'' frågar hon och får mig att börja skratta ännu mer.

''Jag heter Paulina.'' svarar jag.

''Wegelius? Men hjälp.'' nästan tjuter hon fram. ''Min lillasyster avgudar dig. Och dina låtar är riktigt bra.''

''Åh, tack.'' är allt jag kan få fram.

''Jag är seriös, hon har dig som bakgrundsbild på mobilen. En bild på dig och Justin.''

''Va?'' utbrister jag. ''Hon har vad då?''

''En bild på dig och Justin som bakgrund på sin mobil.'' svarar hon, tydligen chockad över min reaktion.

''Okej, jag antar att någon gång ska vara den första.'' säger jag med skakig röst. Det är inte varje dag man får reda på att någon har en bild på en som bakgrund.

''Skulle jag, uhm, kunna få ta en bild med dig.'' ler hon nervöst.

''Det är klart.'' svarar jag, som om det verkligen vore självklart. ''Vad heter du förresten?''

''Isabella, fast går mest under namnet Isa.'' svarar hon och går runt disken.

''Är det okej att jag också tar en bild?'' frågar jag och får snabbt en nickning tillbaka. ''Bra, le!''

Direkt efter att jag tagit den lägger jag upp den på twitter med texten 'Stack ut på en tidigt jogging tur och träffade ett sött fan, perfekt sätt att starta dagen! :)' och hennes namn taggat. I samma veva börjar jag följa henne, och hennes syster, på twitter. Ett par autografer hinner också skrivas innan jag än en gång tackar för hjälpen och börjar gå mot hotellet med påsen och den handritade kartan i handen.

När jag kliver ut ur duschen så har Ellinor fortfarande inte vaknat, så jag som vilken person som helst skulle göra. Jag väcker henne. Eller ja, jag sätter på hög musik och lägger mobilen vid hennes öra. Kanske inte det snällaste sättet, men vaknar gör hon.

''Paulina.'' tjuter hon, och väcker säkert hela hotellet genom det.

''Klockan är åtta och vi ska vara nere i entrén om en timme.'' påpekar jag.

''Imorgon ställer jag klockan.'' muttrar hon och går som en zombie till duschen.

''Vissa människor uppskattar inte tjänster.'' fnyser jag och skakar på huvudet mot min spegelbild.

Jag hinner bara torka håret innan hon är ute ur badrummet, vilket antagligen är nytt rekord för henne. Hon stressar runt för att bli klar, men trots att hon gör det blir jag klar innan henne.

''Frukost?'' frågar hon och går mot dörren.

''Jag har köpt.'' ler jag och håller upp påsen. ''Var ute och sprang men tappade bort mig och var tvungen att gå in på ett bageri och fråga, och väl därinne kunde jag inte gå ut utan att han köpt något.''

''Ah.'' svarar hon och slår sig ner på sin säng, mitt emot mig. ''Och jag ser att du träffade ett fan där.''

''Du menar bilden? Hon jobbade där. Hennes syster har en bild på mig och Justin som bakgrund på mobilen.''

När jag säger det sista spottar hon ut den biten macka hon nyss stoppat i munnen. Tydligen blev hon lika förvånad som jag.

---

Vill du läsa novellen med engelska dialoger? Klicka här!