Kapitel 22
2013-08-18 'Hey Svarige!'
Veckorna flyter på, Caitlin och Adrian är tillsammans och är sjukt gulliga och Christian och jag firar en månad. Förutom det är det inget speciellt som händer. Idag är det fredag eftermiddag, Sandra borde vara på väg hem just nu. När hon kommer ska jag hem till Adrian, 'gänget' ska sova över hos honom. Vi har minst en varje vecka, tittar på film, äter mat (oftast pizza), käkar godis, du förstår grejen. Denna gången är det lite sorgligt, Chaz och Ryan ska hem på kvällen dagen efter, och Justin ska följa med. Han kommer inte komma hem innan jag har åkt, så det blir nog sista gången vi träffas. Usch, jag borde inte tänka på det eftersom jag får tårar i ögonen varje gång.
Mindre än en timme senare befinner jag mig i soffan, i vardagsrummet, i Adrians hus. Pizzan är beställd och godiset ligger och väntar i påsar i köket. Under tiden vi väntar på pizzan ber Justin mig att lära honom svenska, eftersom han, enligt han själv, vill kunna imponera på sina svenska fans. Jag tror dock att han snarare vill imponera på någon snygg tjej genom att prata på ett annat språk. Vi pratar lite och kommer överens om att filma detta och lägga ut som en hälsning till Justins svenska fans på youtube. Så börjar det, jag ska lära Justin, Caitlin, Christian, Ryan och Chaz att säga 'hej Sverige' och Justin att säga 'jag älskar er'. Adrian filmar mina försök, och skrattar ihjäl sig samtidigt. Jag ska erkänna att jag hade väldigt svårt att hålla mig för skratt själv. När pizzan har kommit, och hunnit bli kall, kan de i alla fall säga något som liknar det svenska uttalet. Adrian slutar filma och börjar på en ny film, där alla utom han och jag syns i bild.
''Hey Svarige!'' börjar de, jag skakar av undertryckt skratt.
''Ja elskar er!'' fortsätter Justin och ser otroligt stolt ut. Jag klarar dock inte av att hålla mig längre utan börjar gapskratta, Adrian avslutar filmen och ramlar sedan ner på golvet bredvid mig, båda för att vi skrattar så mycket.
''Det var underbart!'' lyckas jag trycka fram efter ett tag. Det får Adrian att börja skratta ännu mer och resten att förnärmat se sura ut och marschera ut i köket efter pizzan. Vi hör hur de värmer den igen och gör allt för att sluta skratta, efter någon minut lyckas vi och går ut i köket för att äta. De andra fortsätter spela sura, men Christian ger upp efter ett tag då jag satte mig bredvid honom och flätade in hans hand i min. Caitlin var också ganska enkel att få glad igen, Adrian viskade något i hennes öra. Justin, Ryan och Chaz spelade däremot sura under hela måltiden. Det märktes verkligen att de spelade, låt mig säga att det bara var Justin som skulle kunna slå igenom som skådespelare.
Klockan var nu nio, och vi hade ätit upp och tittat på en film. Ingen var särskilt peppad på att titta på en film till så alla satt och funderade på vad vi kunde göra.
''Vi spelar sanning eller konka.'' kommer det ur Ryans mun efter ett tag. Alla instämmer, vissa för att de verkligen vill det, andra för att det inte finns något bättre att göra.
''Den snälla eller den elaka versionen?'' undrar Justin och ler väldigt läskigt.
''Vi börjar med den snälla och sen kan vi byta till den elaka om vi vill.'' föreslår Caitlin.
''Det låter bra.'' säger jag. Adrian springer och hämtar en flaska som han snurrar, den hamnar på Christian, som svarar konka.
''Hmm.'' börjar han och funderar ett tag. ''Jag vet!'' utbrister han sedan. ''Ge Chaz ett sugmärke på hans nyckelben.'' När han har sagt det börjar Chaz direkt protestera, Christian också. ''Okej, okej, ge den till Pauli då!'' Nu håller Chaz käften och Christians protester blir tystare.
''Visst.'' säger jag och rycker på axlarna.
''Är du säker?'' undrar Christian lite oroligt.
''Ja, det är ett spel och alla är med.''
''Du sa det.'' håller Caitlin med. Efter att det är gjort fortsätter leken, till sist snurrar jag flaskan och den hamnar på Ryan, som väljer konka. Jag lutar mig fram mot Caitlin och viskar en fråga i hennes öra, hon viskar svaret tillbaka.
''Okej, du ska...'' Jag gör en liten paus för effektens skull. ''...gå till en granne och säga 'bus eller godis', utan kostym och vara seriös. Och vi ska filma det och lägga ut det på youtube!''
''Va?'' stönar han. ''Det är pinsamt!''
''Det är ett spel och alla är med.'' upprepar jag.
''Okej då.'' muttrar han. Jag greppar min mobil och vi går ut ur huset, mot en av grannarna där det lyser i ett fönster. Jag börjar filma och ser genom skärmen hur han först pekar finger mot kameran och sedan långsamt går fram mot ytterdörren. Han trycker på ring, ett tag senare öppnas dörren av en gammal tant, eller äldre dam i alla fall. Han säger något och hon svarar, innan hon vänder och går in i huset igen. Efter någon minut kommer hon tillbaka med en liten påse som hon räcker till honom. Sen förvånar hon alla genom att ge honom en kram och en puss på kinden, sen stänger hon dörren mitt framför hans näsa. Ryan står kvar ett tag, som förlamad av förvåning, sen vänder han om och går tillbaka mot oss.
''Hon gav mig godis.'' säger han när vi kommer inom hörhåll. Jag avslutar filmningen och tittar på påsen i hans hand, där det mycket riktigt ligger godis. ''Jag tror inte hon vet datumet, hon verkade förvånad i början men sen ändrade hon sig och blev riktigt trevlig. Jag skulle inte bli förvånad om hon sitter uppe resten av kvällen och väntar på fler barn.'' fortsätter han sedan.
Vill du läsa novellen med engelska dialoger? Klicka här!
