Kapitel 16

'Det är fredag'


 Nu är det alltså fredag, blev min första tanke när jag som vanligt vaknar av radion halv sju. Jag drar mig upp ur sängen och kliver i mina träningskläder. Det har blivit en vana att jogga en runda varje vardagsmorgon, vilket har gjort att min kondition har gått upp en hel del. När jogging-rundan är över äter jag frukost och hoppar in i duschen. Dylan jobbar hemma idag eftersom Jake inte kan lämnas ensam och jag åker efter lunch. Jag packar klart det sista och när jag kommer ner till köket igen har Dylan gjort lunch. Ungefär en timme efter lunchen plingar min mobil till av ett sms från Christian att de åker från flygplatsen nu och borde vara framme om en kvart. Mycket riktigt så rullar två bilar in på uppfarten efter drygt en kvart. Dylan och Jake följer med ut för att säga hejdå och tittar på medan jag lastar in min väska i Caitlins bagageutrymme. Jag kramar de hejdå och de går in igen, då vänder jag mig mot Caitlin och Justin som disskuterar hur vi ska sitta i bilarna. Caitlin är för en tjej-bil och en kill-bil och jag hänger på det resonemanget, till slut ger de med sig.

''Men jag kan åka med er.'' försöker Christian.

''Ja, det kan du, men jag tycker du ska åka med resten av killarna. Ni har mycket att prata om.'' övertygar jag honom.

''Jag kommer sakna dig...''

''Jag kommer sakna dig med, men det är bara en och en halv timme dit.''

''Okej då...''

''Duktig pojke.'' ler jag och kysser honom innan jag hoppar in i Caitins bil och vi åker iväg.

''Det här kommer bli så kul!'' tjuter Caitlin när vi har åkt en bit.

''Såklart det ska!'' svarar jag i samma tonfall.

''Men det finns faktiskt en sak jag vill prata med dig om...'' börjar hon sedan en mening.

''Säg det bara.''

''Okej, det finns en kille...''

''Som du älskar...'' fortsätter jag hennes mening lite smått retandes.

''Ja, eller jag gillar honom i alla fall, och jag vet inte vad jag ska göra!''

''Ta det lugnt, allting kommer bli bra, hur känner du honom?''

''Han går i min klass och har gått där i tre år.''

''Har du gillat honom så länge?!''

''Nej! Jag började gilla honom för, typ en månad sen, och, ja...''

''Varför säger du det inte till honom?''

''Han är typ lite utanför, har alltid höga betyg och alla ser honom som en nörd.''

''Spelar det någon roll, fröken Caitlin Beadles?''

''Nej, men han är så tyst och om jag börjar prata med honom kommer han bara tycka att jag är en idiot!''

''Jag förstår ditt problem.''

''Bra, och det är nu du ska säga exakt vad jag ska göra!''

''Jag tänker, jag tänker!'' förvarar jag mig och sen är det tyst ett tag under tiden jag tänker. Alla möjliga förslag rusar genom min hjärna men det är bara en som faktiskt skulle kunna funka, hoppas jag i alla fall. ''Jag tror jag har en idé.''

''Wiie!'' jublar hon. ''Berätta!'' utbrister hon sedan.

''Om du berättar var han bor jag jag gå hem till honom jag säga att du gillar honom, så enkelt är det!''

''Som om jag skulle låta dig göra det.'' säger hon ironiskt.

''Har du någon bättre idé?'' Hon tittar rakt fram utan att säga ett ord. ''Sa ju det.'' säger jag då.

Hon verkar nervös, greppet om ratten stelnar och hennes knogar blir vita. Till slut orkar jag inte med det längre och sätter på radion, 'Whistle' med Flo Rida börjar spelas och jag sjunger glatt med. Det dröjer inte länge innan Caitlin också hakar på så vi höjer volymen och riktigt dunkar musiken, låt efter låt tills vi är framme. Killarna är redan där när vi kommer, Caitlin missade en avfart, eller tre... Vi hoppar ur bilen och jag kan för första gången hälsa ordentligt på Ryan och Chaz, härliga killar det där. När vi gjort oss hemmastadda inser vi att det inte finns någon mat (eller egentligen var det Chaz, han blev liksom lite hungrig) och alla utom jag och Christian åker iväg för att handla. Jag ber honom visa mig runt, vilket han gärna gör. Enligt min åsikt skulle inte jag kalla det för en stuga, det är större än vårat hus i Sverige, men det är ändå mindre än deras hus i Atlanta, jag går vilse i det huset. Efter rundturen sätter vi oss i soffan för att titta på tv, rättare sagt, han sitter och jag halvligger i hans knä. På tvn visas något dåligt program, jag tror det var 'The Vampire Diaries' eller något sådant, Christian verkar inte heller så förtjust.

''Snälla, kan vi byta? Det är tråkigt.'' klagar jag och Christian tittar förvånat på mig.

''Gillar inte tjejer den här sortens program?''

''Inte jag!''

''Phew, då är vi två.'' Jag skrattar åt honom och han byter lättat kanal. Denna gång blev det ett gammalt avsnitt av 'Scrubs' som jag sett typ tio gånger, men det är fortfarande lika bra. Efter det avsnittet och två till kommer de andra hem från affären och skickar in mig och Christian i köket eftersom de var hungriga. Helt okej för mig, jag gillar att vara där, Christian ser mer bortkommen ut. Det borde han inte vara, han 'bor' ju där. Vi, eller mest jag, bestämmer att vi ska grilla och ser till min lättnad att de köpt kyckling, jag marinerar den och börjar sedan med en pastagrej, det är pasta och en pestosås typ. Christian får ta det lugnt till kycklingen ska grillas, han är nog bättre på det än vad jag är. När maten är klar ropar han på de andra som kommer innan han ens har ropat klart, hungriga?

''Wow, det här är så gott!'' säger Chaz förundrat efter några tuggor.

''Ja, jag visste inte att du var en sådan ängel i köket Chris!'' håller Ryan med. Jag däremot fnyser och då börjar Christian skratta.

''Faktiskt så grillade jag bara, Pauli gjorde allt annat.'' lyckas han till slut säga. ''Om någon är en ängel i köket så är det hon!''

''Aww, tack så mycket!'' svarar jag och skickar en slängkyss till honom, som han lustigt nog fångar.

Tre timmar senare har vi ätit upp, kollat klart på en film och ska nu titta på en till. Caitlin insisterar på att få välja eftersom vi andra hade valt den första filmen.

''Den här blir det!'' säger hon glatt och stoppar i filmen. Direkt när menyn kommer fram suckar jag, jag vill inte se 'Mean Girls', inte idag, inte morgon, inte någonsin.

''Okej, nu sticker jag.'' muttrar jag och reser mig upp.

''Vart ska du?'' undrar Caitlin.

''Bort härifrån.''

''Varför?'' frågar hon envist.

''För att den filmen är jättedålig, Lin.'' Jag vänder mig om och går till mitt och Christians rum, ja, vi delar. Väl där plockar jag fram min dator, loggar in på skype och hoppas få sällskap av Emma över internet. Som tur var är hon inloggad på skype så jag ringer snabbt upp. Vi pratar ett tag innan Christian kommer in i rummet.

''Den filmen var hemsk.'' konstaterar han och hänger sedan med i mitt och Emmas samtal. Efter några minuter kommer resten av killarna, som lämnat Caitlin åt sin film. Till sist kommer även Caitlin och klagar på att det blev ensamt men sätter sig ändå ner och pratar med oss. När jag kollar på klockan nästa gång är den ett på natten och jag börjar undra vart kvällen tagit vägen.


Vill du läsa novellen med engelska dialoger? Klicka här!

 




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback