'Det är faktiskt lite läskigt'

---

''Varför har du så bråttom?'' frågar Mimmi när jag stressat stänger igen skåpet.

''Min kompis ska titta idag, han väntar på mig.'' säger jag och snurrar runt siffrorna på kodlåset. ''Hej förresten!''

''Hej på dig med.'' ler hon och kramar snabbt om mig.

''Ska jag vänta?'' undrar jag och hoppas innerligt att hon ska säga nej.

''Nix, gå du och träffa din 'vän'.'' svarar hon och ler retsamt.

''Han är ingenting annat, lovar!'' suckar jag.

''Säkert?'' frågar hon misstroget.

''Hundra procent.'' intygar jag samtidigt som jag backar ut ur omklädningsrummet och lyckas gå rakt in i Tess, som precis då ska ta sig in genom samma dörr som jag försöker gå ut genom.

''Hej.'' säger hon och kramar om mig.

''Hej, vi ses vid bassängen!'' säger jag och snurrar iväg direkt efter kramen.

''Vad var det med henne?'' hör jag hur hon frågar Mimmi innan dörren slås igen.

''Nu går vi.'' säger jag istället till Justin och krokar arm med honom. Jag leder honom och Kenny mot bassängen vi ska vara i och ser hur en hel del ögon följer oss där vi vandrar fram.

''Jag undrar varför alla stirrar.'' utbrister jag sarkastiskt. ''Jag menar, det är inte så att vi är kända eller så.''

''Jag vet, det är faktiskt lite läskigt.'' håller Justin med, Kenny bara småskrattar och skakar på huvudet åt vårt lilla skådespel. ''När börjar du?'' frågar han efter att vi satt oss vid bassängen där jag ska träna.

''Om en halvtimme.'' svarar jag när jag kastat en blick på klockan.

''Men jag är hungrig!'' klagar Justin vilket får både mig och Kenny att himla med ögonen.

''Du åt typ sju muffins för mindre än en timme sedan!'' påpekar jag tålmodigt.

''Sju?'' ekar Kenny och stirrar på Justin.

''Ja, sju. Så vadå?'' undrar Justin lite kaxigt.

''Och hur blir det du med din diet?'' börjar Kenny säga.

''Jag struntar i den där dumma dieten.''muttrar Justin och avbryter Kenny. ''Jag tränar så du kan inte ens se om jag äter dåligt.''

''Det är inte det som är poängen.'' utbrister Kenny.

''Jeeze, det är mitt liv.'' Justin börjar bli ganska sur, vilket är väldigt ovanligt och konstigt.

''Hej, de vill att du ska vara nyttig.'' påpekar jag. ''Är det så fel?''

''De vill inte att jag ska lära mig av mina misstag, de vill att jag ska vara perfekt från början.'' suckar han, delvis ledset och delvis förbannat. ''Ibland tror jag att de ser mig som en produkt och inte som en människa, jag kan inte vara sådan hela tiden.''

''Du är stressad.'' gissar jag och ser hur Justin trött nickar. ''Vad sägs om att stanna i ditt hotellrum imorgon med Emma och göra mindre än ingenting?'' frågar jag med ett leende.

''Det låter bra.'' medger han och sjunker ihop lite. ''Jag är så trött.''

''Du kan sova hos mig inatt, om du vill. Jag har skola imorgon så jag kommer inte hålla dig vaken.'' föreslår jag, han ska ändå hem och äta hos oss ikväll.

''Du har ganska bra idéer.'' svarar han.

''Tack, jag känner mig hedrad.'' svarar jag sarkastiskt.

Efter det blir det tyst och vi sjunker in i egna tankar. Det är ganska skönt med tystnad, dock bryts den ganska plötsligt av höga skratt som tillhör Mimmi och Tess. De har sällskap av vår tränare, som antagligen är den som sa det roliga. Vår tränare är en tjej som heter Lina och som är runt 24 år. Vi har haft henne i ungefär ett och ett halvt år, vilket har gjort att vi har lärt känna henne väldigt bra. Hon är otroligt rolig och därför är det inte särskilt konstigt att Mimmi och Tess skrattar. När de får syn på Justin stannar de till lite, Justin märker inget då han stängt ögonen och nästan sover. Lina är den som hämtar sig först och går fram till oss med ett leende som når ända upp till ögonen.

''Hej Paulina.'' säger hon men kramar inte om mig, det kan bero på att Justins huvud ligger på min axel.

''Hej.'' svarar jag lite lamt och vinkar med handen som inte är fastlåst av Justin.

''Grattis. Ni är jättegulliga.'' lägger hon till och tittar menade mellan oss.

''Öhh, vi är inte tillsammans. Jag har en kille.'' svarar jag och får henne att se väldigt förvirrad ut.

''Jaså, okej. Grattis till er då.'' ändrar hon när hon kopplat vad jag sagt.

''Hey, vakna din sömntuta. Klockan är bara sex.'' säger jag och petar Justin i sidan, där han är som mest kittlig.

''Jag vill inte.'' klagar han tyst och blundar hårdare, som om det skulle hjälpa.

''Om du inte vaknar nu är inte jag skyldig för de skador du kan få.'' varnar jag. Justin fortsätter blunda och jag suckar lite innan jag snabbt flyttar på mig så att han faller ner med huvudet mot bänken. ''Sa ju det.''

''Aouch.'' säger han surt och tittar upp på mig. ''Hej förresten.'' fortsätter han när han får syn på Lina, Tess och Mimmi.

''Killar det här är Tess och Mimmi, mina vänner, och det här är Lina, vår väldigt duktiga tränare. Tjejer det här är Justin, min bästa vän, och hans livvakt Kenny.'' presenterar jag och alla hälsar på varandra, vissa mer entusiastiskt än andra.

''Trevligt att träffas, men vi måste börja nu.'' påpekar Lina.

''Ja, vi ses senare killar.'' säger jag och studsar energiskt bort till startpallarna. ''Vad ska vi göra?'' frågar jag Lina och hon skrattar lite åt min energi.

''Börja med tvåhundra meter valfritt.'' beordrar hon.

Träningen fortsätter lika hårt som vanligt och när vi tillslut är klara är jag helt slut i hela kroppen. Justin klagar fortfarande på att han är hungrig så jag berättar var caféet ligger och han studsar glatt dit med Kenny i hälarna efter att ha sagt åt mig att de väntar på mig där. Jag känner ingen direkt brådska utan tar det så lugnt som jag brukar göra, det tycker resten av tjejerna är väldigt bra så att de kan pumpa mig på information. Hela tiden kommer nya frågor och jag besvarar glatt de flesta av de, jag litar på min kompisar men vissa saker är det inte många som vet. Till exempel försöker jag hålla ute Christian och Adam så mycket som möjligt. Det visar sig vara ganska lätt då de inte ens vet att jag känner några med de namnen. Tess och Mimmi lyckas med något jag inte ens trodde var möjligt, de frågar samma fråga hur många gånger som helst och verkar glömma svaret på bara någon minut, så då frågar de igen. Det må vara lite enformigt men det gör ingenting då det ger mig en anledning att skratta åt de.

''Jag är redo att åka nu.'' säger jag och får Justin att hoppa till när jag dyker upp bakom de där de står i caféet. I Justins hand finns en macka och en flaska vatten.

''Bra, jag vill ha riktigt mat nu.'' suckar han glatt.

''Du äter en macka, du är medveten om det va?'' frågar jag honom lite försiktigt.

''Va? Det hade jag ingen aning om.'' utbrister han och himlar med ögonen.

''Man vet aldrig när det kommer till dig.'' försvarar jag mig.

''Du har rätt.'' håller Kenny med och vi nickar i samförstånd.

''Mindre prat och mer gå till bilen och köra hem till Pauli tack.'' ber Justin och vi skrattar lite åt honom innan vi följer honom ut till bilen.

Såklart går vi överdrivet långsamt för att reta honom ännu mer.

''Det är inte kul.'' ropar han och vänder tillbaka mot oss för att knuffa mig framför sig.

''Okej, jag ska skynda mig lite mer. Bara sluta knuffa mig.'' skrattar jag fram och han slutar nöjt att trycka mig framåt.

---

Vill du läsa novellen med engelska dialoger? Klicka här!